Snowboard köpinformation / guide / fakta.

Nästan alla snowboard brädor är idag uppdelad i två olika typer av modeller, nämligen ;

Allmountain / Freeride den vanligaste som passar all åkning eller såkallat allround. Freeride är byggd "Directionel" så den är mjukare fram och styvare bak. Men formen är Twintip, alltså med brätt i bägge ändar så det går bra att åka Fakie (åka "baklänges") även om den inte blir lika optimal som en symetrisk Pipe/Freestylebräda.

Freestyle / Park / Pipe som då är symentrisk twin både i utseende och i konstruktion, samma hårdhet och form i fram som i bak på snowboarden, även kalla true twin.

Men det finns hybrider som t.ex. splitboards som är specialbyggen för att dela på och montera stighudar så man kan ta sig till den orörda snö.

Snowboard konstruktion

Snowboard konstruktionen är oftast Sandwich (lager på lager) med träkärna och lager av glasfiber, sidoväggar i ABS , belag i P-tex och ovansidan med läckra motiv, heldragen stålkant runt brädan både skyddar och ger greppet när backen är isig. Men även brädans flex ( styvheten när du trycker på ovansidan och hur fort den återtar sin ursprungliga form ), samt Torosion styvhet alltså hur vridstyv brädan är, är helt avgörande för brädans åkegenskaper.

 

Många undrar vad det är som skiljer mellan en billig snowboard och en dyr, de kan ju på ytan se ganska lika ut. Brädor i samma längd har ju nästan exakt samma mått. Skillnaden ser man inte direkt utanpå, det kan till och med vara så att man tycker att vissa billigare brädor är snyggare i design än de dyra, men skillnaden finns där. Dyrare snowboards har t.ex. bättre belag, glider bättre och tar lättare åt sig valla, bättre stålkanter som är hårdare så slipningen sitter kvar längre, bättre materialval överhuvudtaget. Sen är det en hel rad inbyggda detaljer dämpande material och styvare material såsom kolfibrer istället för vanligt glasfiber. Fler och finare komponenter tar mer tid och är svårare att montera, allt detta sammantaget ger naturligtvis en bättre och lättare produkt med optimala åkegenskaper.

Man får helt enkelt det man betalar för, köper du en snowboard för 3.000 och jämför med en annan bräda för 3.000 kr så är de väldigt lika. Lika så med en bräda som kostar 1.500 kr, den kan aldrig vara lika bra som en för 3.000 kr och en snowboard för 3.000 kr blir inte lika bra som en bräda för 6.000 kr, så är det bara. Detta gäller alla märken oavsett om det står Burton, Bataleon, T9 eller något annat på brädan. Så med tanke på att en bräda är en investering som håller både 5 och 10 år så kan det vara lönt att satsa lite extra.

När du köper en ny bräda så är den vallad från fabrik. Denna vallning varar ca. en vecka beroende på underlaget. Sen kan du lämna in till oss så hjälper vi dig snabbt och proffsigt att underhålla åkytan.

Vi vallar och polerar belaget på skidor, snowskates och snowboards, så åkningen garanterat blir optimal. Har ditt belag blivit torrt / luddigt ? då behöver du valla ! Fixa detta innan du skall åka, så blir det roligare och lättare.

Här gäller det att mätta belaget så att porerna täpps igen och sedan sickla bort allt överflöd och avsluta med att polera upp ytan, så du får bästa glid och framförallt att skidan / snowboarden blir lättsvängd.

Tips, när säsongen är över är det bra att valla in belaget och stålkanten så den inte torkar ut och rostar. Allt detta fixar vi på Top12.

 

Snowboard shape 

Klassik snowboard form är med spann ( camber ), lägger man ner brädan på marken så är den högre i mitten. Denna form är fortfarande mest allround och framför allt den konstruktion som ger bäst bett på hårt underlag i kombination med snabb åkning. Camber brädan svarar helt enkelt bäst. Därför använder dom flesta proåkare fortfarande Camber eller varitanter av Camber. Men den är oftast styvare och svarare att åka på för den som inte är så van åkare.

Bataleon med sin TBT ( Tripple Base) var först ut med en helt nytänk för att åkningen skall bli så "smooth" möjligt. Belaget är plant i mitten som en vanlig snowboard men den är vinklad uppåt på sidorna så stålkanten ligger några millimeter högre och där igenom bli "cathfree" ! och ändå har brädan "camber" (spann). Så spänsten finns där samtidigt som brädan inte hugger !

Produktutveckligen inom snowboards har givit nya shapes som Rocker konstruktioner, för att Rocker shape har gjort snowboardåkningen mycket lättare att lära sig och utvecklas på. Lägger man ner en Rocker bräda så är oftast lägsta punkten i mitten, alltså motsatt till en Camber bräda. Detta ger en "catchfree" bräda, den ger inga ofrivilliga hugg t.ex. när du åker på en transportsträcka och den är lättare att köra tricks och köra fakie  ( baklänges ), samt flyter enklare upp i lössnö.  Dessa brädor saknar Camber.

Sen finns det ännu mer avancerade snowboard konstruktioner som är ett mellanting mellan TBT och Rocker så som Burton Flying V med sin måsvingekonstruktion ( dubbel camber) som skall ge både en lättare stabilare åkning och ändå svara lika fint som en Camber eller Bataleon med sin tripplebase.

Vilken snowboard-konstruktion som passar dig bäst avgörs av hur mycket och var du kommer att åka, samt vad det får lov att kosta. Mer avancerade konstruktioner och material påverkar naturligtvis priset. Men generellt kan man säga att Rocker brädor är mer freestyle betonade och lättare att åka än klassiska Camber brädor.

Hur du väljer snowboardens längd.

Brädans längd kan du välja på flera sätt t.ex. :

Hänger du mer i snowboardparken väljer man en bräda som når mellan bröstet och hakan. Åker du fort, mycket carving och friåkning samt lössnö, är det mest allround med en längd runt hakan upp till näsan. 

Ett annat mått som brukar funka bra är ca 25 cm kortare än din egen kroppslängd. Vanlig längd på snowboard för killar är ca 160 cm och för tjejer 150 cm. Några centimeter hit eller dit spelar ingen roll. Det är ju så att det som räknas är den åkyta som snowboarden har den den ytan som är i kontakt med snön. Det som är i luften påverkar inte normal åkning. Så skillnaden på en 155 cm och 160 cm bräda är visserligen 5 cm i total längd men i verkligheten bara hälften nämnligen 2,5 cm på åkytan. Så om det står 158 cm eller 160 cm på brädan är skillnaden så liten att en åkare inte kan känna den skillnaden. Det är först om det skilljer 5 cm och mer i total längd som skillnaden blir märkbar.