Snowboard köpinformation / guide / fakta.

Många undrar är det verkligen så stor skillnad på snowboards ? De kan ju se ganska lika ut.

Nästan alla snowboard brädor är idag uppdelad i två olika typer av modeller, nämligen ;

1. Allmountain / Freeride den vanligaste som passar all åkning eller så kallat allround. Dessa snowboards är byggd "Directionel" så den är mjukare fram och styvare bak. Men formen är Twintip, alltså med brett i bägge ändar så det går bra att åka Fakie (åka "baklänges") även om den inte blir lika optimal som en symetrisk Pipe/Freestylebräda.

2. Freestyle / Park / Pipe som då är symentrisk twin både i utseende och i konstruktion, samma hårdhet och form i fram som i bak på snowboarden, även kalla true twin och är generellt mjukare än allmountain / freeride brädor. 

Men det finns hybrider som t.ex. splitboards som är specialbyggen för att dela på och montera stighudar så man kan ta sig till den orörda snö.

Vill du veta mer än vad du kan få reda på här online så är du välkommen in till Top12 endast 15 minuter norr om Malmö längst motorvägen, här kan du få känna och klämma på all utrustning och diskutera detaljer och få ännu mer fakta.

Längd och bredd - Hur lång snowboard bör du ha? 

Brädans längd kan du välja på flera sätt t.ex. :

Hänger du mer i snowboardparken väljer man en bräda som når mellan bröstet och hakan. Åker du fort, mycket carving och friåkning samt lössnö, är det mest allround med en längd runt hakan upp till näsan. 

Ett annat mått som brukar funka bra är ca 25 cm kortare än din egen kroppslängd. Vanlig längd på snowboard för killar är ca 160 cm och för tjejer 150 cm. Några centimeter hit eller dit gör inte så stor skillnad. Det är ju så att det som räknas är den effektiva åkytan helt enkelt den ytan som är i kontakt med snön. Det som är i luften påverkar inte normal åkning. Så skillnaden på en 155 cm och 160 cm bräda är visserligen 5 cm i total längd men i verkligheten bara hälften nämnligen 2,5 cm på åkytan. Så om det står 158 cm eller 160 cm på brädan är skillnaden så liten att en åkare inte kan känna den skillnaden. Det är först om det skilljer 5 cm och mer i total längd som skillnaden blir märkbar. 

Bredden på din snowboard avgörs främst av vilken storlek du har på dina boots. Bootsen ska sticka ut liten bit utanför brädan på både hälkant och tåkant. Men sticker de ut för mycket finns det stor risk att fötterna tar i snön när du svänger vilket man absolut vill undvika. Har du större storlek än 43-44 i EUR så bör man gå upp till en mid-wide eller wide bräda (eller en bräda med ett midjemått över 25cm). 

Detta problem löser man genom att kika på brädor som är mid-wide och wide. Mid-wide är något bredare än traditionellt och tillför lite extra bredd som passar dig som kanske ligger i gränslandet eller bara gillar att brädan är lite bredare. Wide är framförallt för dig med lite större fötter som vill undvika så kallat heel- eller toedrag som det kallas när fötterna tar i backen. 

Terräng - Ska du åka pist, park, puder eller allt?

Det kan vara lättare att hitta rätt snowboard för just dig om du vet vilken typ av åkning eller terräng som du föredrar. Självklart går alla snowboards mer eller mindre att köra i all typ av terräng. Men du kommer garanterat tycka att det är roligare och få en bättre upplevelse om du väljer en bräda som faktisk är framtagen för den typen av åkning du föredrar.

Freeride

Freeride snowboards är framförallt anpassad för dig som spenderar mer tid utanför pisten än i. På allt ifrån stora berg till kuperad terräng och skogsåkning så finns det olika freeridebrädor. Oftast har freeride-brädorna en ”tapered” eller ”direktionell” form vilket betyder att den är styvare baktill och bakmonterad så att du får mer nos vilket gör att du får upp nosen lättare i puder. Dessa begrepp förklarar vi mer noggrant i avsnittet ”Tekniska termer” i snowboardguiden. Generellt sett är freeridebrädor något styvare för att ge stabilitet i höga hastigheter.

All Mountain

All Mountain är den vanligaste och mest mångsidiga kategorin. Dessa brädor är för dig som älskar all typ av åkning. Vare sig det är park, pist eller puder så är All Mountain-brädorna gjorda för att klara av allt. Vanligt är att dessa brädor har en så kallad direktionell twin-form som betyder att dem är identiska fram och bak men är lite bakmonterade. Men du kan fortfarande montera brädan så att du står i mitten och får samma egenskaper som en vanlig twin-snowboard. Om du är osäker på vad du ska välja för bräda eller om du spenderar lika mycket tid över hela berget. Då är en All Mountain-bräda valet för dig.

Freestyle

Freestyle snowboards är precis som det låter främst lämpade för park, rails och jibbs. Brädorna kommer vanligtvis i lite kortare längder än freeride-brädorna och har en twin-form så att känsla blir likadan vare sig du kör framlänges eller baklänges. Man kan fortfarande bakmontera en twin-bräda och den går så klart att köra den över hela berget. Men i de flesta fall är de utvecklade för att ha så kul i parken som möjligt.

Termer - Vad betyder alla konstiga engelska ord?

Det finns många olika ord och tekniska termer som nämns när man läser om snowboard. Alla varumärken har olika termer, här under kommer vi förklara de tekniska termerna som vi anser vara viktigast och kan vara bra att förstå.

Shape/Form:
Shapen är vilken typ av form brädan har. Vanligtvis pratar man om följande former: 

Tapered
Detta är en form som man hittar på freeride-modeller. ”Tapered” form har en bred och stor nos och en smalare och kortare tail. Framförallt lämpad för puderåkning. 

Direktionell
Finns i både Freeride och All Mountain-segmenten. Är styvare baktill och mjukare i nosen. Monteras oftast med bindningarna längre bak och framförallt anpassat för att köras åt ett håll. Med mer nos och styvare i tail får du ökad stabilitet som passar väldigt bra för dig som gillar kraftiga skär. 

Direktionel Twin
Är en form som ger dig det bästa av två världar. Brädan är symmetrisk i formen. Den har samma form fram och bak och är lika styv/mjuk åt båda hållen. Skillnaden är att man har bakmonterat brädan så att du får mer nos och mindre tail. 

Twin
Freestyle snowboards har oftast en twin-form. Detta betyder att den är identisk åt båda hållen samt mitt monterad. Passar perfekt i parken när man åker åt båda hållen och vill uppnå samma känsla framlänges och baklänges. 

Spann/Profil:

Camber eller Rocker beskriver spannet i brädan. Det vill säga brädans profil. Olika sorters profil/spann ger också olika egenskaper och känsla. Brädorna beter sig på olika sätt med ett Camber-spann kontra en bräda med Rocker-spann: För att förenkla termerna kan man säga att Rocker är en när brädan har en glad mun(konkav) och Camber är när brädan har en sur mun(konvex). 

Camber: Camber är vad man kallar ett klassiskt spann. Camber-spannet är mer eller mindre den typen av profil som funnits med sedan start. Camber hjälper till att få ett ordentligt och kraftigt skär samt att det är den formen av spann som ger bäst popp och stabilitet. Enkelt förklarat är Camber när brädan är konvex eller ännu enklare förklarat en sur mun. Än idag är camber-spannet det vanligaste spannet både på snowboards och skidor.

Cam-Out Camber: Cam-Out Camber är ett camber-spann med ett kortare spann. Så brädan har camber-spann fram till bindningarna slutar och är platt/rocker utanför bindningarna. Detta gör brädan något lekfullare och upplevs snabb från kant till kant.

Gullwing Rocker: Gullwing Rocker är bland det vanligaste rocker-spannet som används i dagsläget. Det är ett spann med en blandning av Rocker och Camber. Man har Rocker i mitten på brädan som sen går till camber från bindnignarna och utåt. Detta gör att brädan får ett ganska mjukt flex och gör det enkelt att gå på skär samtidigt som man bevarar poppen i brädan. Ett lättåkt och förlåtande spann helt enkelt.

Flat-Out Rocker: Flatout Rocker är en snällare rockervariant där brädan är platt mellan bindningarna och sedan lyfter till rocker utanför bindningarna. Detta gör det lätt att få brädan på skär och ger ett mjukt och följsamt flex. Flatout Rocker är ett lekfullt och lättåkt spann.

Generella termer: 

Flex

Flex beskriver hur styv eller mjuk snowboarden är. Flex-skalorna varierar mycket hos olika varumärken men också från olika modeller inom samma varumärke. Även samma bräda kan finnas både som camber och rocker. En camber-bräda upplevs hårdare än en rocker-bräda. Det finns ingen standard inom snowboardindustrin vilket gör det svårt. Samma siffra på flex-skalan hos olika varumärken kan upplevas hårdare eller mjukare eftersom det inte finns någon standard. Det en flex-skala hjälper dig med är att förstå om det är en styv eller mjuk bräda. 

Radie (sidskärning)

Radie är sidskärningen på brädan. Enkelt förklarat hur mycket ”timglas-formad” brädan är. Radie är storleken på cirkeln som snowboarden skulle göra om kurvan på kanten av brädan fortsatte till en komplett cirkel. En låg siffra på radien/sidskärningen visar att cirkeln blir mindre vilket gör att du har lättare att göra små snabba svängar. En högre siffra på radien ger en större cirkel vilket leder till att du för stora långa svängar vilket passar bättre på stora berg eller höga hastigheter. 

Core/Träkärna

Olika snowboards har olika typer av träkärnor. Det vill säga innanmätet i brädan. I grund och botten utgår dem flesta från av vara i poppelträ. En dyrare bräda har oftast en träkärna där man omsorgsfullt plockat ut den finaste delen av trädet för att få en lättare och mer hållbar kärna. I andra fall har man integrerat ett annat träslag så som till exempel bok för att stärka upp kärnan och ge den ett styvare flex. 

Base/Belag

Belaget är undersidan av brädan. Belaget påverkar glidegenskaperna i brädan. Det finns belag som ger dig bra glidegenskaper utan något större underhåll, sedan finns det belag som ger ännu bättre glidegenskaper men som kräver mer underhåll genom att man håller rent och vallar brädan. Alla belag mår bättre och ger ett bättre glid genom att valla. Men ett dyrare belag behöver vallas oftare för att få ut optimalt glid. Vallar man inte brädan torkar belaget ut och glidegenskaperna försämras markant. 

Extruded base

Ett Extruded belag är tillverkat av polyeten som även kallas P-tex. Det är ett något billigare belag som inte absorberar valla lika bra som ett sintrat belag. Extruded belaget kräver dock inte samma underhåll och är lättare att reparera. 

Sintered base

Sintered belag är också tillverkat av P-tex men har en annan tillverkningsmetod där man får ett belag med små porer i som absorberar vallan bättre. Detta belag är oftast dyrare och kräver lite mer underhåll men ger betydligt bättre glidegenskaper. 

Snowboard konstruktion

Snowboard konstruktionen är oftast Sandwich (lager på lager) med träkärna och lager av glasfiber, sidoväggar i ABS , belag i P-tex och ovansidan med läckra motiv, heldragen stålkant runt brädan både skyddar och ger greppet när backen är isig. Men även brädans flex ( styvheten när du trycker på ovansidan och hur fort den återtar sin ursprungliga form ), samt Torosion styvhet alltså hur vridstyv brädan är, är helt avgörande för brädans åkegenskaper.

Många undrar vad det är som skiljer mellan en billig snowboard och en dyr, de kan ju på ytan se ganska lika ut. Brädor i samma längd har ju nästan exakt samma mått. Skillnaden ser man inte direkt utanpå, det kan till och med vara så att man tycker att vissa billigare brädor är snyggare i design än de dyra, men skillnaden finns där. Dyrare snowboards har t.ex. bättre belag, glider bättre och tar lättare åt sig valla, bättre stålkanter som är hårdare så slipningen sitter kvar längre, bättre materialval överhuvudtaget. Sen är det en hel rad inbyggda detaljer dämpande material och styvare material såsom kolfibrer istället för vanligt glasfiber. Fler och finare komponenter tar mer tid och är svårare att montera, allt detta sammantaget ger naturligtvis en bättre och lättare produkt med optimala åkegenskaper.

Man får helt enkelt det man betalar för, köper du en snowboard för 3.000 och jämför med en annan bräda för 3.000 kr så är de väldigt lika. Lika så med en bräda som kostar 1.500 kr, den kan aldrig vara lika bra som en för 3.000 kr och en snowboard för 3.000 kr blir inte lika bra som en bräda för 6.000 kr, så är det bara. Detta gäller alla märken oavsett om det står Burton, Bataleon, T9 eller något annat på brädan. Så med tanke på att en bräda är en investering som håller både 5 och 10 år så kan det vara lönt att satsa lite extra.

När du köper en ny bräda så är den vallad från fabrik. Denna vallning varar ca. en vecka beroende på underlaget. Sen kan du lämna in till oss så hjälper vi dig snabbt och proffsigt att underhålla åkytan.

Vi vallar och polerar belaget på skidor, snowskates och snowboards, så åkningen garanterat blir optimal. Har ditt belag blivit torrt / luddigt ? då behöver du valla ! Fixa detta innan du skall åka, så blir det roligare och lättare.

Här gäller det att mätta belaget så att porerna täpps igen och sedan sickla bort allt överflöd och avsluta med att polera upp ytan, så du får bästa glid och framförallt att skidan / snowboarden blir lättsvängd.

Tips, när säsongen är över är det bra att valla in belaget och stålkanten så den inte torkar ut och rostar. Allt detta fixar vi på Top12.

Snowboard shape 

Klassik snowboard form är med spann ( camber ), lägger man ner brädan på marken så är den högre i mitten. Denna form är fortfarande mest allround och framför allt den konstruktion som ger bäst bett på hårt underlag i kombination med snabb åkning. Camber brädan svarar helt enkelt bäst. Därför använder dom flesta proåkare fortfarande Camber eller varitanter av Camber. Men den är oftast styvare och svarare att åka på för den som inte är så van åkare.

Bataleon med sin TBT ( Tripple Base) var först ut med en helt nytänk för att åkningen skall bli så "smooth" möjligt. Belaget är plant i mitten som en vanlig snowboard men den är vinklad uppåt på sidorna så stålkanten ligger några millimeter högre och där igenom bli "cathfree" ! och ändå har brädan "camber" (spann). Så spänsten finns där samtidigt som brädan inte hugger !

Produktutveckligen inom snowboards har givit nya shapes som Rocker konstruktioner, för att Rocker shape har gjort snowboardåkningen mycket lättare att lära sig och utvecklas på. Lägger man ner en Rocker bräda så är oftast lägsta punkten i mitten, alltså motsatt till en Camber bräda. Detta ger en "catchfree" bräda, den ger inga ofrivilliga hugg t.ex. när du åker på en transportsträcka och den är lättare att köra tricks och köra fakie  ( baklänges ), samt flyter enklare upp i lössnö.  Dessa brädor saknar Camber.

Sen finns det ännu mer avancerade snowboard konstruktioner som är ett mellanting mellan TBT och Rocker så som Burton Flying V med sin måsvingekonstruktion ( dubbel camber) som skall ge både en lättare stabilare åkning och ändå svara lika fint som en Camber eller Bataleon med sin tripplebase.

Vilken snowboard-konstruktion som passar dig bäst avgörs av hur mycket och var du kommer att åka, samt vad det får lov att kosta. Mer avancerade konstruktioner och material påverkar naturligtvis priset. Men generellt kan man säga att Rocker brädor är mer freestyle betonade och lättare att åka än klassiska Camber brädor.